Suck, jag blir så ledsen. Fortfarande, 2009, förstår inte de som skriver utredningar vad som händer i världen. Men, det är uppenbarligen inget att göra något åt. Sveriges Radio är förlorare. De och även kommersiella aktörer leds in på en väg som inte är annat än en återvändsgränd. De springs om av pigga aktörer som förstår. De som inte bryr sig om utredningar. De som lyckas kringgå lagstiftning som är föråldrad redan innan den sjösätts.
Det som har hänt är att det har släppts en lagrådsremiss gällande en ny Radio- och TV-lag.
Men, dessa som rör sig snabbt finns även i hörn av radiohuset, och bland de som driver kommersiell radio. Frågan är därmed om vilken del av tex Sveriges Radio som kommer vinna. De som följer statens pekpinnar, eller de som gör rätt? Hoppet är inte ute, bara om man följer de förslag som läggs fram av Regeringens utredare.
Lite exempel:
Som jag skrivit om tidigare, många gånger, så använder man inte dedikerade distributionsmekanismer längre. Den tiden är över sedan länge tillbaka. Detta har varit känt i kanske 15 år eller så. Men ändå likställer utredaren Digital Distribution med DAB+:
Utredningen anser att det är hög tid att nu skapa förutsättningar för att sända radio digitalt och lämnar författningsförslag som gör det möjligt att få tillstånd att sända digital kommersiell radio. Varje mux kan med den utvecklade tekniken DAB+ rymma upp till 20 nationella kanaler.
Känner inte utredaren till att digital distribution redan sker med Podcast, över Internet, över kabeltvnät och kan ske i det redan existerande DVB-T-nätet, som lyssnare redan har mottagare för?
Var är konsekvensutredningen för ett påstående som det ovan?
Dessutom tror utredaren att konsumenter i Sverige väntar på att det ska komma fler radiokanaler:
Som nämnts ovan kommer staten fr.o.m. 2014 att på nytt få avsevärda intäkter i form av sändningsavgifter för de analoga sändningstillstånden. Avgifterna är dock inte den enda inkomstkällan för staten när det gäller kommersiell radio. En mer vital bransch kan ge ökade sysselsättningsmöjligheter, vilket i sin tur genererar intäkter i form av bl.a. inkomstskatt för staten. Blir digitaliseringen framgångsrik kan radiolyssnandet generellt komma att öka, vilket gör att radion kan få en större andel av reklaminvesteringarna i massmedia. Vidare innebär utredningens förslag om möjlighet att lämna sponsringsmeddelanden i anslutning till s.k. enkla meddelanden om tid, väderlek eller liknande att tillståndshavarna får ökade möjligheter till sponsringsintäkter. Därmed kan också statens intäkter i form av mervärdesskatt och inkomstskatt öka.
Detta i ett tidevarv då man tex ser att användning av Facebook är 5% av den tid som folk lägger på Internetanvändning. Och, när kostnaden enligt utredaren per kanal inte kommer vara så låg:
Enligt Teracoms beräkningar uppgår den årliga distributionskostnaden för en mux som täcker 99,8 % av befolkningen till 150–180 miljoner kr. Med en befolkningstäckning på 85 % blir kostnaden väsentligt lägre; 30–50 miljoner kr per år. Kostnaden för en enskild tillståndshavare beror på hur många kanaler eller program som sänds i muxen. Om det antas att 12 kanaler eller program sänds ut i en mux som täcker 85 % av befolkningen, kan den årliga kostnaden för en sådan kanal eller program beräknas till ca 3,3 miljoner kr per år (ca 40 miljoner kr dividerat med 12).
Inte så konstigt att man i England har så låg bitrate på kanalerna (man får då in fler kanaler i varje mux). Vilket i sin tur gör lyssnarna upprörda, och naturligtvis lyssnar de heller på tex Spotify.
Vad gäller Spotify finns det nu spellistor från Sveriges Radio med länkar in i Spotify. På det sättet kan man via Spotify (och inte Sveriges Radios distribution) få mycket bättre kvalitet på musiken.
Men, mer skrämmande är att förslaget föreslår att Regeringen ska ge tillstånd om digital distribution av radio:
18 § Regeringen beslutar vilket sändningsutrymme som i olika delar av landet får upplåtas för digital kommersiell radio.
19 § Tillstånd att sända digital kommersiell radio får endast lämnas till en fysisk eller juridisk person som
bedöms ha finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningsverksamhet under hela tillståndsperioden, och
är beredd att samverka med övriga tillståndshavare i tekniska frågor.
Vad som föreskrivs i 4 § andra stycket gäller också för tillstånd att sända digital kommersiell radio.
Innebär det att Regeringen för Digital Sändning över Internet ska besluta vilka IP-adresser som ska användas? Vilka URL:er som får användas för podcast?
För att summera, återigen har det skrivits en utredning som inte tittar på helheltsbilden. Vad Public Service roll i framtiden är. Som föreslår en användning av distributionskanaler som är föråldrad redan innan den påbörjats. Som tror att digital distribution är samma sak som DAB(+).
När ska vi få lite nya tankar om radio i Sverige? Jag hoppas de finns dels på Sveriges Radio, dels hos de kommersiella aktörerna, och det enda som behövs är att dessa personer törs och får ta ett steg framåt.